Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 upplever tiden i skolan. Arbetet består av två delar; en litteraturstudie, samt en liten empirisk undersökning över elevernas upplevelser av tiden i skolan. Resultatet visar att eleverna kopplar samman sina upplevelser av tidens skiftande hastighet med känslor och värderingar. Tiden upplevs gå snabbt när tiden är fylld med meningsfulla aktiviteter, samt gå långsamt när något upplevs mindre meningsfullt eller tråkigt. Tidsorganisationen i skolan och skoldagen upplevs av de flesta eleverna som lång, tråkig och stressande.

 Både self-handicapping och förhalande av tiden har varit negativt korrelerade med självkänsla och också varit korrelerade med personlighetsfaktorerna neuroticism och samvetsgrannhet. Dock har dessa prediktorer undersökts var för sig. Därför avsåg denna studie att undersöka i vilken grad som bassjälvkänsla och de fem personlighetsfaktorerna i The Big Five kan predicera self-handicapping respektive förhalande av tiden. En enkät delades ut till psykologistudenter från Stockholms universitet och Mälardalens högskola. Etablerade skalor användes, som exempelvis The Big Five Inventory Model  (Zakrisson, 2010) och The Basic Self-esteem Scale (Forsman och Johnson, 1996).

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska läroböcker i ämnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framställts i svenska historiska läroböcker under en tidsperiod mellan åren 1900-2010. Frågor som ställts är i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förändring med tiden? Kan en ändrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framställningen som regenter finns det? Hur förändras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de läroböcker som har granskats är varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i läroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad det är som påverkar tiden som en mamma ammar. För att undersöka vad det är som påverkar tiden som en mamma ammar, har en Zero inflated negative binomial-modell (ZINB-modell) tagits fram. Resultaten visar att det som avgör hur länge en mamma kommer att amma är: Graviditetens längd, mammans ålder, mammans rökvanor under graviditetens sista månader, mammans rökvanor samt mammans nationella ursprung..

Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp.

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och säker vård ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. Patientnärmre vård är ett arbetssätt som sätter patienten och dennes problem och behov i centrum. Omvårdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten. Syfte: Att granska vad den patientnära tiden innebär för sjuksköterskan och se vad den innehåller. Hur mycket tid, totalt, läggs ner på patientnära tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats.

Syfte: Att jämföra behovet av vasoaktiva läkemedel och tiden till sittande ställning hos patienter som extuberades inom och efter 90 minuter efter att ha genomgått hjärtkirurgi samt om tiden till extubering korrelerade med mängden vasoaktiva läkemedel samt med tiden till mobilisering.Metod: Retrospektiv, komparativ journalgranskning av patienter som genomgått en hjärtoperation under perioden november 2012 till mars 2013, vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Nittiotvå patienter inkluderades i studien. Av dessa extuberades 12 patienter tidigt (?90 min) och 80 extuberades sent (>90 min ? 8 timmar) efter ankomst till IVA. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna i dygnsdos av vasoaktiva läkemedel, förutom i dygnsdosen av Trandate. Det fanns inga signifikanta korrelationer mellan tid till extubering och behovet av vasoaktiva läkemedel.

Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid.

Efter nio terminers studier på Malmö högskola så var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fått olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berättade för oss av våra medstudenter. Även våra egna erfarenheter varierade. Vi ville därför ta reda på mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lärarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen.

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och säker vård ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. Patientnärmre vård är ett arbetssätt som sätter patienten och dennes problem och behov i centrum. Omvårdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten. Syfte: Att granska vad den patientnära tiden innebär för sjuksköterskan och se vad den innehåller. Hur mycket tid, totalt, läggs ner på patientnära tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats.

Denna uppsats handlar om programmering av autoriggningsverktyg för Maya 2013 som skulle effektivisera animeringsproduktionspipelinen genom att spara tid vid riggningsdelen av animeringspipelinen. Vidare handlar denna uppsats om utvärdering av tiden som man kan spara vid användningen av detta autoriggningsverktyg. Verktyget är flexibelt på det sätt att den stödjer humanoida karaktärer och är användbar för mer än mänskliga karaktärer. Tiden som spenderas att manuellt rigga samma typ av karaktärrigg varierar från person till person och det kan ta väldigt lång tid, därför gjordes en enkät som delades ut till deltagare som är erfarna inom riggningsområdet. Resultaten av denna enkät hjälper vid beräkningen av tiden som kan sparas med autoriggningsverktyg i en animeringspipeline.

I denna studie undersöker vi om det förekommer earnings management i resultathöjande syfte bland svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission. Studier om earnings management vid nyemissioner har gjorts förut av exempelvis av (Shivakumar, 2000). Han kommer fram till att earnings management förekommer tiden precis innan en nyemission. Vi hittar dock ingen studie utförd på svenska företag, vilket vi vill undersöka närmare. Syftet med resultatet av studien är att visa intressenter till företagen att de kan bli vilseledda när de ska investera sitt kapital när earnings management förekommer..